18 juli 2011

1,2 miljoner svenskar rapporterar att de bor i bostäder med synliga fuktskador, mögel eller mögellukt. Skadorna har orsakats av dålig ventilation och felaktiga materialval.

– Flera skandinaviska undersökningar slår fast att inomhusklimatet inte påverkas negativt av de material som används vid murat byggande, påpekar Tommy Bisgaard, Tegelinformation.se. Med andra ord säkrar hus i tegel ett gott och sunt inomhusklimat.

Enligt Socialstyrelsen lider mellan 25 000 och 42 000 personer av luftvägsbesvär som orsakats av dåligt inomhusklimat, och att de skulle kunna få lindring om skadorna åtgärdades.

– Det är ingen tvekan om att en dålig inomhusmiljö gör oss sjuka, säger Bo Glas, yrkeshygieniker och forskare vid Umeå universitet. Men det saknas fortfarande kunskap om sambandet mellan byggnader, luftkvalitet och hälsa.

Det är sedan länge känt att människor som lever i ett fukt- och mögelpåverkat hus kan drabbas av trötthet, ”grus i ögonen”, torra slemhinnor, huvudvärk och koncentrationssvårigheter. Nu talar man även om att sådana miljöer kan ge hudbesvär.

– Det är stor risk att man får sådana symptom om man bor i ett ”sjukt hus” och då ska man skynda sig att plocka bort det som orsakar besvären, säger Bo Glas. Problemen orsakas av fukt och bristande ventilation. Man kan i princip bo i en plastpåse om man bara ser till att ha god ventilation genom väggar, fönster eller med hjälp av mekanisk ventilation. Men då ska förstås luftfilter och ventilationskanaler vara rena.

Bo Glas forskar på vilka ämnen som folk kommer i kontakt med i inomhusmiljöer. Han lyfter fram en annan faktor som har en stor påverkan på inomhusluften i framför allt renoverade och nybyggda hus – de föroreningar som orsakas av kemikalier. Han påpekar att det varje år tillkommer massor av nya kemikalier och kunskaperna om hur de reagerar i förening med andra ämnen i inomhusmiljöer är än så länge otillräckliga.

Vill hitta källorna
Bo Glas har forskat mycket på inomhusmiljön på kontor men det han har fått fram där gäller även för bostäder.

– Det finns flera hundra ämnen som flyger omkring i luften på det mest välstädade kontoret, säger han. Vi försöker hitta mönster av ämnen som sitter ihop med olika symptom, vi behöver hitta källorna till det som ger ett dåligt inomhusklimat.

– Forskningen kring hälsoproblem som misstänks orsakas av dålig inomhusluft bör ske tvärvetenskapligt, säger Bo Glas. Umeå universitet driver just nu projektet Komin tillsammans med bland andra Novia Yrkeshögskola i Vasa för att olika kompetenser och discipliner ska kunna bidra med sina erfarenheter i ämnet. Man bygger även ett nätverk med personer och organisationer i Sverige och Finland som arbetar med frågorna.

Vart tredje hus är ”sjukt”
2009 presenterade Boverket en studie av det svenska byggnadsbeståndet på regeringens uppdrag, ”Så mår våra hus”. Den visar att drygt vart tredje hus i Sverige har fukt- och mögelskador som kan ha en negativ inverkan på inomhusklimatet. De flesta skadorna finns i småhus och en övervägande del av dem har uppkommit i felaktigt utformade konstruktioner som byggts i stor skala. Den putsade enstegstätade regelväggen är till exempel en mycket skadedrabbad ytterväggskonstruktion, och bland orsakerna till ett dåligt inomhusklimat räknas också impregnerat trä i bjälklaget, platta på mark med överliggande värmeisolering mellan golvbärande träreglar samt krypgrunder.

Småhus från 1960- och 70-talen är totalt sett de byggnader där inomhusmiljön kan vara mycket problematisk, enligt Boverkets studie. Där är det också vanligt med fuktskador, luftomsättningen är låg och det är vanligt med kondens på insidan av fönster till följd av fuktig inomhusluft.

Kampanjer för friskare hus
Boverkets studie slår fast att fukt i byggnader kan leda till biologisk påväxt och avgivning av hälsoskadliga ämnen från material som behandlats med kemikalier. Det gäller inte hus som är byggda med tegel i fasader och innerväggar, eftersom teglet är ett oorganiskt material som inte låter mögeltillväxt ske. Tegel kräver heller ingen skyddsbehandling med kemikalier.

Nyligen presenterade Boverket en uppföljande studie där man ger förslag på hur man ska kunna uppfylla målsättningen som innebär att år 2020 ska andelen byggnader med fuktskador med betydelse för inomhusmiljön vara lägre än fem procent av det totala byggnadsbeståndet. För att nå det målet har Boverket föreslagit informationskampanjer om fukt- och mögelproblem till fastighetsägare och obligatorisk besiktning av småhus före försäljning. Vid nyproduktion föreslås förbättrad tillsyn över bygget och valet av byggmaterial för att slippa problem i framtiden.

”Tegel säkrar god inomhusmiljö”
Tommy Bisgaard, direktör i den svensk-danska branschorganisationen Tegelinformation.se har sammanställt temahäftet ”Den sociala dimensionen”, som bland annat handlar om hur vi kan designa våra hus på ett sätt som är bra för vårt välbefinnande.

– I Skandinavien tillbringar vi 80-90 procent av vår tid inomhus. Därför har inomhusklimatet stor betydelse för vår hälsa och välbefinnande och ingår som en viktig faktor när vi mäter hållbarheten utifrån den sociala dimensionen, säger Tommy Bisgaard.

– Flera undersökningar visar, att en del av orsakerna till den kraftigt ökade förekomsten av allergi hittar man i inomhusklimatet. DTU, Danmarks Tekniska Universitet, slår fast, att inomhusklimatet inte påverkas negativt av de material som används vid murat byggande. Med andra ord säkrar hus i tegel ett gott och sunt inomhusklimat.

En del av förklaringen är, att det murade byggeriet består av material som tillverkats av naturens egna oorganiska material, som lera, kalksten, sand, sten och grus. Tegel ger inte näring åt mögelsvampar, det reglerar värmen och är ljuddämpande. Hus som har byggts med tunga material, det som är kännetecknet för murat byggande, leder värmen bättre än lätta material och har samtidigt en hög värmeackumuleringsförmåga. I praktiken betyder det jämnare temperaturer inomhus.