Invånarna i Amsterdam tar sig fram på trottoarer och vägar som uppfyller kommunledningens förväntningar och krav på hållbarhet. Kommunen har nämligen beslutat att vägbeläggning ska vara en del av de inköp som görs med sikte på hållbarhet. En stor del av vägbeläggningen är redan utbytt i staden och i framtiden ska ännu fler trottoarer beläggas med tegel.

I Holland har man tillverkat en speciell maskin som ska mata fram den nya tegelbeläggningen. Den kan lägga 400 meter väg på en dag på upp till sex meters bredd. Tegelpannorna läggs i önskat mönster medan maskinen rör sig framåt.

Enligt den holländska rapporten är en trottoarbeläggning med betongplattor mindre miljövänlig än tegel eftersom betongplattorna har högre koldioxidutsläpp. Dessutom måste generellt sett många fler betongplattor bytas ut eftersom de har kortare livslängd. Amsterdam sparade 237 kiloton koldioxid bara genom att byta ut betongbeläggningen mot tegel. Det motsvarar det årliga koldioxidutsläppet från 26 000 hushåll, skriver konsultbyrån ”Aviesbureau Tauw”, som har jämfört hållbarheten för vägbeläggning med betong respektive tegel på uppdrag av Amsterdams kommun.

En väl bevarad resurs

Rapporten slår fast, att energiförbrukningen är betydligt lägre vid brytningen av leran och tillverkningen av tegel än vid produktion av de vanligaste beläggningsmaterialen. Leran är en naturlig tillgång. När man bryter leran tas det översta jordlagret försiktigt bort och läggs åt sidan. När leran har grävts upp läggs jordlagret tillbaka så att området kan användas igen, till exempel för jordbruk. Varken jorden, intilliggande vattendrag eller grundvattnet påverkas negativt vid lerbrytning. Tegelbruken genererar inget avfall från leran utan allt material, till exempel tegelkross, återanvänds.  Lerbrytningen och tegelproduktionen är alltså både miljövänliga och naturbevarande processer.

En ekonomisk  –och trafiksäker – lösning

Tegel är en hållbar lösning, bland annat på grund av sin långa livslängd. Enligt en tidigare undersökning, som den holländska Adviesbureau Haskoning har gjort, är teglet som används till vägbeläggning hållbart i 125 år och bara tio procent behöver bytas ut. I och med det är både materialförbrukningen och behovet av dyrt underhåll mycket begränsat jämfört med både asfalt och betongbeläggning, som behöver kontrolleras och repareras med täta mellanrum. Dessutom är hårdbränt tegel frostsäkert eftersom det innehåller så lite vatten. Det är slitstarkt och motståndskraftigt mot många kemikalier, salter och syror.

Detta innebär betydligt lägre kostnader för kommunerna när det gäller anläggning och underhåll jämfört med betong och asfalt, som påverkas av årstidernas växlingar. Under varma sommardagar blir sådana vägar mjuka och de skadas ofta av ett tungt trafiktryck – och på vintern finns det risk för frostskador.

”Utnyttja möjligheterna till en grön miljö”

Tegel blir vackrare med åren när det fått sin patina och man kan variera och samordna former och färger i det oändliga och man kan även inspireras av hus och grönområden runt omkring och skapa vackra och attraktiva platser.

Med tegel som beläggning blir gator och trottoarer också säkrare att ta sig fram på. Den lite skrovliga tegelytan ger bra fäste för fotgängare och cyklister – och bilisterna dämpar automatiskt hastigheten när det är lite grövre underlag.

– Tegelbeläggningen kan användas på både stora och mindre trafikerade gator, parkeringsplatser, lekplatser och torg, trottoarer och många andra allmänna platser, säger Tommy Bisgaard, ordförande i den svensk-danska branschorganisationen tegelinformation.se. Kommunerna borde bli bättre på att utnyttja möjligheterna till att skapa gröna miljöer. Det är ingen tvekan om att tegel är det perfekta alternativet för framtidens vägbeläggning. Det är en ekonomisk och långsiktigt hållbar lösning med ett unikt uttryck.